16 augusti, 2010

Bränd skönhet

Strosade förbi den här planteringen häromdagen. Det slog mig att stäppsalvian, möjligtvis av sorten 'Caradonna', inte nödvändigtvis behöver bli tråkig trots att blomningen är så gott som över.


Tycker att de varmbruna spirorna, fortfarande med en hint av lila, gifter sig fint med den gula röllekan. Det ger planteringen en bränd färgton, lite som nyanser av lergods. Passar både husets kulörer och de silvriga kuddarna av japansk malört. Vackert där och då, i mina ögon.

7 kommentarer:

Annika Christensen sa...

Håller verkligen med dig lika vacker som bränd.
Super fin rabatt.
Annika

•lotta på solrum• sa...

jag har också japansk malört. man kan klappa den. den känns nästen som en katt!

Sophia Callmer sa...

Ja supersnyggt, allt behöver inte vara blått, lila..

Laila sa...

Hemligheten är väl att kombinera så att helheten blir fin - som här!

Fröken Fräken sa...

Det är nog den här typen av färger som jag gillar bäst ute i en trädgård. De där riktigt knalliga färgerna kommer jag inte helt övernes med..

Mycket annat & lite betong sa...

Jag håller med, den är jättefin.
Bra med växter som håller sig fina även efter blomningen och sådana som är fina före blomningen också, som kärleksört.

Agneta

Engelborg sa...

snyggt med dina brända nyanser. hoppas få se mycket av dina växter och ideer i fortsättningen