Sprakande vårpar

I vanliga fall kan jag, utan att blinka, påstå att knalligt gula och orange färger inte tillhör favoriterna. Jag tillhör skaran som faller hårt för milda, dämpade och finstämda nyanser.


Men när sådana här glada, färgsprakande och vårspralliga små vänner fångar blicken kan jag inte annat än att tycka om dem!

De knubbiga krokusarnas varmt gula färg speglar sig fint i de blå irisarnas ansikte. Ett perfekt par i vår, trots det gula.

Visst blir man glad!

Om...

jag ändå hade haft ett hörn i min trädgård där solen alltid sken. Där regnet var sällsynt och apelsinerna frodades. Där invånarna som trampade den torra och väldränerade jorden var solbrända och bara väntade på nästa stora våg. Eller… strunt i surfarna förresten. De dräller nog mest bara runt och är ivägen.

Men en vrå med något mer kalifornskt klimat, än det som nu råder i trädgårdens samtliga hörn, hade varit spännande. Om det var så, om det fanns en plätt med evigt solsken, då hade jag genast planterat en Lupinus albifrons, Silver bush lupine.

(SKUD sviker mig och erbjuder inget namn för oss svensktalande).

Eftersom jag ännu inte har lyckats lokalisera något Kalifornien i miniatyr på mina ägor, får jag nog inse mina och det rådande klimatets begränsningar. Därför får Lupinus albifrons fortsätta att vara en solig internetförälskelse.

Men visst är det en ljuvlig nätflirt?!

Bilden, och några till, finns här

Tår på grönbete

För alla bleka fötter som längtar efter frihet på sommarledigt grönbete. Alla instängda tår trängtande efter solvarm grönska att försjunka i.


Kanske duger en mossig badrumsmatta som substitut tills utomhustemperaturen är mer barfotavänlig?

Tanken är en matta som lever i symbios med ditt nyduschade blöta jag. Våta tassar torkas på mattan och mossan blir vattnad. Tre sorters mossa ingår i denna väv av skog, vilket ska ge både estetisk och taktil varitaion.

Att känna sig som en John Bauer-prinsessa i storskogen när du stiger ur morgonduschen kanske gör dagen både vackrare och en gnutta magisk?

Bild från dornob

Spirande grönt komponerar

Vårarrangemang upptar onekligen en del av hjärnkapaciteten för tillfället.

En säck penséer sitter väl inte fel, såhär en onsdag i slutet av mars?


Penséer i blå nyanser. De flesta i ljust himmelsblå toner men också några i mellanblått och mörkt djupblå, för liv och variation.

Björkris känns essentiellt för en vårkomposition.

Juteväv är en skön, lite ruff, kontrast till de söta penséerna.

Avslutningsvis knyts hela paketet ihop med några varv hampasnöre.

Och voila! En säck fylld med vår, någon?

Vårhjärta

Tulpaner och krokus har sänt iväg spetsiga trevare. Röda och blekt gula spejare vädrar efter vår, några centimeter över fuktig jord. Små raketer lovar sprakande färg, i ett glatt vårfyrverkeri. Löfte om färg och liv får trädgårdshjärtat att fladdra ivrigt. Ett vårhjärta, ett björkrishjärta.

Upp-och-ner

Smått galet, lätt yrselframkallande men ändå fascinerande.



Krukan har inbyggd vattenbehållare och ska endast behöva påfyllning en gång i månaden (ovanifrån, så klart).

Är alla dina fönster fulla av frösådder, överbefolkade av pelargoner eller ockuperade av orkidéer? Varför inte börja fylla taket då?


Bilder från the balcony gardener

Runt

En snabb skiss av ett projekt för varmare tider.


När temperaturen åter är behaglig och trädgårdsvänlig ska ett gammalt äppelträd begåvas med en egen perennplantering. En rundel, något cottage-inspirerad, i dova och dämpade toner. Lila, creme och purpur är den tänkta färgskalan.

För att öka spänningen i projektet har jag gett mig på att driva upp de flesta växterna på egen hand. Om det blir platt fall och plantbrist eller en cirkel som svämmar över av prunkande perenner får tiden utvisa.

Tackar!

Tackar och bockar för alla fina grattishälsningar!

Stipendiet delas ut till eftergymnasiala studier inom trädgårdsområdet. I mitt fall kursen Gröna tak i staden - design och byggande som jag läste vid SLU Alnarp under hösten.

Ett intressant ämne som jag kan återkomma till vid senare tillfälle.

Foto Dr. Brad Rowe (tror jag)

Splittrat

En tjusig blomsterbukett, tillsammans med medföljande stipendium, fick jag ta emot igår.


Buketten var reslig och smal, vilket visade sig vara en dålig kombination med hushållets befintliga vaser. Därför spridde jag helt sonika ut buketten, med mer kompatibla vaser, i hela huset.

Känns lyxigt med ett par stänglar blommande Agapanthus på matsalsbordet!

Tackar ödmjukast Skaraborgs Trädgårdsförbund för både bukett och stipendium!

Dejligt

För den som någorlunda behärskar det danska språket rekommenderar jag ett besök på Claus Dalbys blogg Mit Haveliv. Eller förresten, kika in även om du tycker att danska är helt obegripligt. Med andtagande vackra bilder finns här massor av inspiration och ögongodis som knappast behöver någon förklaring i text.



Bilderna kommer från Mit Haveliv.

Stöttning när det känns tugnt

Första gången jag såg Hasselfors Gardens nya Hem & Trädgård-sortiment för några månaders sedan blev jag väldigt förtjust i seriens växtstöd. Stiligt stöd för bärbuskarna eller för större perenner som kan behöva lite stöttning här i livet.


Snygg design - vida överlägsen de gröna metallbågar som tenderar att stå lika rakt som ett visst torn i Pisa.
Snygg färg - svart är en bra kompanjon till växtlighet och blommor. Särskilt till färgerna ljusrosa, lila, lime och gråbladigt.

Sen vaknade också den lille fixaren som sitter på min ena axel och började viska något om att "så´na där kan väl inte vara helt omöjliga att konstruera på egen hand. Lite rundstav och en borrmaskin, så är de klara på ett huj!"

Så vi får väl se, om det blir orginalet eller hemmafixarvarianten. Snygga är de i vilket fall som helst.

Bilderna är lånade från Hasselfors Garden.

Bygga bo

Förhoppningsvis kan de små bevingade vännerna nu, eller alldeles snart, börja ägna sig åt roligare saker än att frysa och knapra solrosfrön.

Sådana sysselsättningar skulle kunna vara: kvittra en glad trudelutt, fånga feta flugor eller bygga ett litet bo. Detta fina flerfamiljshus skulle väl passa alldeles utmärkt för den sistnämnda aktiviteten?



Hela det härliga kollektivet finns hos Mixin, där jag lånat bilden.

Att sitta fint

Gröna sittplatser gillar ju alla trädgårdstokiga. De flesta får något drömskt i blicken och tanken glider ohejdbar vidare till den doftande syrenbersån, kaffehörnan under det blommande äppelträdet eller bänken vid söderlägets lavendelhav. Men vad sägs om en grön sittplats där växtkraften är ännu närmre och än mer påtaglig. Att bokstavligen sitta på det som grönskar.




Bilden startar många tankar. Kanske går det att tillverka en liknande stomme som är demonteringsbar. Att plocka isär och bort när trädet inuti blivit så grovt att det verkligen är en stol. Tänk! En stolformad skrovlig stam med ett stort grönt skuggande parasoll till trädkrona.

Eller en klätterväxt inuti stolen. Att slå sig ner på blommande klematis som fortsätter upp bakom din rygg och breder ut sig till en blomstrande reslig tron. Då sitter man garanterat som en kung. Eller drottning, så klart.

Bilderna kommer från Dornob

Med gott samvete

Häromveckan damp beställda flyers ner i brevlådan. Med mina små reklamblad följde också ett meddelande som gjorde mig än mer nöjd med försändelsen.

(Om du inte har en örns skarpa blick, klicka på bilden så blir den större och meddelandet mer läsbart.)

Känns fint att Moder Jord får något tillbaka.

Trevlig lördag allihop!

För den mentala hälsans skull

När mina små frösådder blivit omskolade vill jag ställa dem på fina zinkbrickor. (Kanske är det ett om som ska inleda den meningen. En förutsättning för omskolningen är väl att de kikar upp ur jorden. Vilket de ännu inte hunnit göra.)


Känns inte bra att låta dem fortsätta sin ungdom där de nu är placerade för att möta dagens ljus. Sina första späda levnadsdagar kommer de nämligen att tillbringa på en plastbricka med jordgubbsmönster i illrött.

Att som yngling vara omgiven av syntetiska jordgubbar i grällaste rött måste väl förvränga världsbilden och ge men för livet? Inte vill jag ha mentalt instabila julrosor ('Elizabethan Ruffs') och rosenvialer ('White Pearls') befolkande trädgården. Kommer nog bli så illa tvungen att skaffa mig några zinkbrickor. För den mentala hälsans skull, alltså.

Både bilden och brickorna hittar man hos Broarne.

Eeh, vad heter det nu, eeh...

Ja, det där med att komma ihåg namn och sedan hålla reda på dem är inte alltid det lättaste. Särskilt inte när det gäller det sällan talade språket latin. Och att det dessutom byts namn lite då och då, när man upptäcker nya släktskap, hittar en annan äldre auktor (namngivande botanist) eller något annat omvälvande, gör det inte lättare.

Så när du står där och förvirrat undrar: Lamprocapnos spectabilis, vad tusan är det? Då ska du vända dig till den store och vise SKUD. Där finns alla svar och evig upplysning.

SKUD, vars hela namn skrivs Svensk Kulturväxtdatabas, kommer vänligt och allvetande ge dig svaren du söker. Sinnesron sänker sig över dig när du inser att Dicentra spectabilis, som sedan länge suttit hårt inpluggad i hjärnbarken, är den du söker. Lamprocapnos, den rackaren, är en sådan där namnbytare!


SKUD finns också i bokform, Våra kulturväxters namn, ursprung och användning. Det är en tryckt version av databasen och tar upp de viktigaste växterna från denna. Kanske något att placera på nattduksbordet för att bringa ordning när en växttoks trassliga feberdrömmar blir för ihopnystade och mardrömssvettiga?

Nytt vattenhål för trädgårdsflocken

Genom trädgårdsbloggen Mylla halkade jag in på Grobars hemsida. Forum, artiklar och växtdatabas för alla trädgårds- och odlingsfantaster.

Så gå på en grön liten nätutflykt och utforska nya spännande marker, det ska jag göra!

Pudriga penséer

Dammiga, pudriga nyanser är stort på modefronten nu. Varför inte hänga på den trenden i vårens första plantering på trappan? Om jag skulle springa på dessa pudriga godbitar skulle i alla fall jag ha svårt att stå emot.




Särskilt snyggt till den grånade korgen. Pärlhyacintens ljusblå färg ger arrangemanget en isig, tidig vårkänsla.

Sådär, lite försiktig vårinspiration denna snöiga måndag.

Foto: Blomsterfrämjandet