Det är en häftig känsla att stå vid en väldig ek, som sett fler än 500 år komma och gå. Nästan svindlande. Tänk så många händelser och öden som kan ha passerat i revy, medan barken vuxit sig grå och fårad.
Under fredagens kurs Skyddsvärda träd fick vi, förutom att titta på ekbjässen, se klättrande arborister in action. Som små ekorrar i snören skuttades det runt i trädkronan.
De visade bland annat sågning, avlastning av grenar och klättringsmetoder. Förmiddagen ägnades åt intressant teori med Länsstyrelsen och arboristen Benoit. Bra avslutning på arbetsveckan med andra ord.
Hoppas att ni har haft en finfin helg i höstsolen! Nu tar vi sats mot en ny vecka.
5 kommentarer:
Gamla träd med fårad bark är fascinerande och vackra.
men...inget trädklättrande för min del ;)
Må gott! /Bea
Tänk om man kunde få dom att tala...(träden alltså, inte arboristerna)
Ja tänk allt de kunde berätta för oss, både vackert och hemskt förmodligen.
Jag har länkat till dig från mig, för jag skrev om den rosa hösten, hoppas det var ok.
Kram Jennie
Ekar är fantastiska. Deras kronor är så vackra. Och i år har det varit ett riktigt ekollonår, här i skåne./Christina
Det lät som en toppendag. För oss lite trädnördiga har jag ett tips på bra tv-program som jag såg i helgen på Kunskapskanalen. "Tallmannen" hette det och handlade om en koreansk fotograf som vigt sitt liv att porträttera tallar. Sevärt..
Kram Anna Vattenkanna
Skicka en kommentar