Men så mycket mer grönt bjuds det ju som bekant inte på såhär i slutet på februari. Så därför tänkte jag servera en portion Costa Ricanskt grönt gräs. I form av små bulliga innefattningshäckar.
Charmigt och strikt på samma gång. Fullt möjligt att genomföra hemmavid.
Kanske en stålblå gräsallé av blåsvingel Festuca glauca 'Elijah Blue' eller en gulgrön liten ridå av hakonegräs Hakonechloa macra 'Aureola'?
(Blåsvingel trivs bäst i solen på lätt jord medan hakonegräset vill ha det näringsrikt, fuktigt och halvskuggigt i skyddat läge.)