Liten skatt

Det är spännande att flytta in i en gammal trädgård. Att få lära känna alla som bott där så mycket längre än vad jag har. Vissa av invånarna är efter ett år välbekanta. Almarna som står i stram givakt och kontrollerar alla förbipasserande, de för tillfället rikt blomstersmyckade kära äppelträden och de ståtliga skogslönnarna som för mig är en av de vackraste årstidsvisarna.

Sen har vi andra delar av populationen som spjuveraktigt hållit sig gömda och utom synhåll. Som nu ger sig tillkänna i en gäckande tittut-lek.


En sådan typisk spjuver är denna lilla skatt. En yttepytteliten näpen narciss. Söt som socker och säkert en urinvånare i min nya trädgård.

Nu när hon röjt sin existens och avslöjat sitt kurragömmatillhåll kan jag glatt hälsa henne välkommen nästa vår. Ett tidigt "Godmorgon! Sovit sött?" ska hon få innan hon hunnit rulla ut sin nymornade trumpet och pipit ett retsamt tittut.