Felköp?

Att möjligheten att göra ett riktigt fynd ofta leder till förhastade handlingar och något ogenomtänkta beslut torde de flesta någon gång ha erfarit. Vissa oftare än andra. Här följer en sådan historia.

Klematisen ’Madame le Coultre’ , med stora snövita blommor, har länge stått på önskelistan. Så en dag i slutet av förra sommaren hos den närmsta handelsträdgården råkade ett bord med skylten Klematis 39 kr komma i min väg. Där i den ganska sorgsna samlingen fanns en ’Madame’ med initialen C. Taget, inget att fundera på! Att hon var fin och frodig, särskilt i jämförelse med sina olycksystrar på reabordet, gjorde fyndet fulländat.

Väl hemma, med ett fyndrus som börjat klinga av, granskades etiketten av något mer kritiska ögon. Vänta nu här. ’Madame Julia Correvon’!? Röda blommor!? Gruvlig besvikelse.


Aningen tveksamt erbjöds nyanlända Julia en hörnplats vid lilla trädgårdsförrådet. Erkänner villigt att starka tvivel hystes huruvida den färgstarka madammen skulle samsas med den likaledes röda väggen, dock i nyansen falu.


Såhär sommaren efter fyndfiaskot och med ett blommande facit i hand, kan jag inte låta bli att tycka om lilla Julia Correvon. Hon ser drömsk ut, nästan lite skir i sin uppenbarelse och samsas förvånansvärt bra med sin faluröda fond.
Men madame C med de stora vita blommorna fortsätter att trona på klematisönskelistan.