Dukat bord

Ett bord fyllt av färgglada Echinacea-karameller.

Under växtfestivalen i Alnarp var temat i år perenner. Särskild uppmärksamhet riktades mot några utvalda grupper. Echinacea var en av dem.

På bilden ovan syns E. purpurea 'Magnus Exklusive'. Eftersom sorten är klonförökad ser alla individer likadana ut. Till skillnad från den fröförökade 'Magnus' där plantorna får varierande egenskaper, ungefär som syskon.

E. purpurea 'Pink Double Delight' fyllblommig rosa som blir cirka 60 cm hög. Om det är solhattens vackra vintersilhuett man är ute efter är de fyllblommiga mindre lämpliga. Då det är mer mjuk massa på blomman blir det en kletig ledsen boll istället för ett resligt minne från blomstertiden som flytt.

E. pallida, läkerudbeckia, kommer från en torrare ståndort. E. pallida är, rätt placerad, mer långlivad än E. purpurea. Läckra tunna hängande kronblad.

E. purpurea eventuellt 'Double Decker' (var inte riktigt på alerten med anteckningsblocket där) kan vara instabil. Alltså inte alltid på humör att skoja till det med sin roliga lilla hatt.

Följande tre tillhör gruppen Echinacea-hybrider. E. 'Summer Sky' blir 60-90 cm hög.

E. 'Hot Summer' skiftar under blomningstiden från gult till orange och avslutar i rött. Blir 90 cm hög.

E. 'Mac´n Cheese' är knallgul och en klen stackare. Svagväxande och mycket fuktkänslig.

Nya Echinaceasorterna presenteras i parti och minut. Ett problem är att man inte hunnit testa alla dessa nykomlingar för våra svenska förhållanden. Vilka rynkar på näsan och kastar in handduken under en typisk fuktig vinter? De extra kinkiga kan även protestera om sommaren bjuder på kasst semesterväder. Framtiden får utvisa vilka som står pall och kan bjuda på färgglada karameller i flera år?