Men döm om min förvåning när ögonen magnetiskt dras till den ena gula blomman efter den andra. Ljusgula förvisso, men ändock gula.
Viola odorata 'Sulphurea', gul luktviol
Cephalaria gigantea, jättevädd
Jättevädden blängde jag i och för sig på ett par extra gånger under sommarens semester i Kivik. Jättevädden stod omslingrad med ett silverpäron i en vacker sommarförälskelse. Milda, svala färger. Nästan som svalkande citronlemonad.
Men om jag ska försöka mig på att ge den svala sommarflörten ett året-runtboende, det är frågan?
De två första bilderna kommer från Impecta.
6 kommentarer:
Man ska aldrig säga aldrig om gula blommor, det visar ju de här fina exemplaren...Själv är jag helt vimmelkantig efter att ha gått igenom så gott som alla blommor och grönsaker på froer.se (blev rosa och vitt för min del). God fortsättning!
Gult kan var hur fin som helst.
Fast jag gillar gult mest på våren och sommaren.
Ha det gott
Annika
som gillar dina prickar
Alla färger är fina - det är sammanhang och sällskap som är av större betydelse tycker jag. Följ din inre längtan: "Go Yellow"!
Smuk smuk sommer flirt .......den skal da bestemt flytte ind hos dig også ;0)
Knus og glædelig bagjul
Dorthe
Vad fin den lilla gula luktviolen var och gult tycker jag man blir glad av. /Pia
Jättevädden ÄR helt underbar och jag blir förundra över min varje år, så kör hårt, trots gult!
Och gott nytt 2012 till dig, kram Sophia
Skicka en kommentar