På armen

För att få med sig blomster och annat smått och gott in från trädgården hade en skördekorg hängt fint på armen.

Dessa två varianter kan man hitta hos Min lilla vrå respektive Gardenhome.

Felköp?

Att möjligheten att göra ett riktigt fynd ofta leder till förhastade handlingar och något ogenomtänkta beslut torde de flesta någon gång ha erfarit. Vissa oftare än andra. Här följer en sådan historia.

Klematisen ’Madame le Coultre’ , med stora snövita blommor, har länge stått på önskelistan. Så en dag i slutet av förra sommaren hos den närmsta handelsträdgården råkade ett bord med skylten Klematis 39 kr komma i min väg. Där i den ganska sorgsna samlingen fanns en ’Madame’ med initialen C. Taget, inget att fundera på! Att hon var fin och frodig, särskilt i jämförelse med sina olycksystrar på reabordet, gjorde fyndet fulländat.

Väl hemma, med ett fyndrus som börjat klinga av, granskades etiketten av något mer kritiska ögon. Vänta nu här. ’Madame Julia Correvon’!? Röda blommor!? Gruvlig besvikelse.


Aningen tveksamt erbjöds nyanlända Julia en hörnplats vid lilla trädgårdsförrådet. Erkänner villigt att starka tvivel hystes huruvida den färgstarka madammen skulle samsas med den likaledes röda väggen, dock i nyansen falu.


Såhär sommaren efter fyndfiaskot och med ett blommande facit i hand, kan jag inte låta bli att tycka om lilla Julia Correvon. Hon ser drömsk ut, nästan lite skir i sin uppenbarelse och samsas förvånansvärt bra med sin faluröda fond.
Men madame C med de stora vita blommorna fortsätter att trona på klematisönskelistan.

Härmapa

Efter en rejäl dos vacker lavendelinspiration hos Med fingrarna i (j)orden och Leva grönt smög jag ut i sena sommarkvällen. Barfota och utrustad med kökssaxen samlades första lilla skörden från lavendelplanteringen in.


Efterarbetet blev dock inget avancerat hantverk. Endast en prydlig kärringknut med en vacker snörstump, som (antagligen) är äldre än knutknoparen själv.

Semester

Svår sommartorka råder här på bloggen. Förhoppningsvis börjar det dugga inom överskådlig tid. Men tills dess - njut av solen!

Fyra nyanser av lila

Det blir helt uppenbart under en liten trädgårdspromenad att lila blommor verkar ha stark dragningskraft på mig.

Gillar den svala och lugna färgskalan man får av lila blomster. Det är också en tacksam färg att skapa vackra kombinationer med. Lila och ljusrosa, blålila toner, lila och silver, lila och limegrönt, lila och rödbladigt, lila och ...

Stäpplöken Allium christophii med sina stora vackra stjärnor metalliskt skimrande i solljuset. Lavendel, lite blygt förstagångsblommande, samsas med fladdrande vallmo från Claus Dalby. Den fjärde lila nyansen bjuder vädden Scabiosa 'Butterfly Blue' på.

Vågor

Vem har sagt att betongplattor nödvändigtvis måste vara fyrkantiga?

Plattan IVÅG är ett fint exempel på motsatsen. Böljande mjuka former ger en helt annan känsla till trädgårdsgången. Att det även finns moduler i form av fågelbad och planteringskärl bidrar starkt till det organiska intrycket.

Formgivare är keramikern Signe Persson-Melin (1925). IVÅGs förlaga arbetade hon fram till idéträdgården Hommage Ulla Molin, vilken visades på Rosendals trädgårdsutställning 1998.
För ett par år sedan inledde hon ett samarbete med dåvarande Nordform (numera S:t Eriks) och IVÅG kom då i produktion.

Ett roligt och uppfriskande inslag i utbudet av fyrkantighet. Och vem kan förneka det lyxiga i att ha en designad trädgårdsgång?

Informationen om Signe Persson-Melin är hämtad från Scandinavian Design.
Bilderna kommer från S:t Eriks

Tjuvar i godisburken

Vem är det som på det allra fräckaste sätt är framme och smaskar på min fucshia? En stor tugga av varje fluffig ljusrosa knopp är avbetad. Vill å det bestämdaste påpeka det olämpliga i detta tjuvaktiga beteende!


Trots sin söta uppenbarelse och läskande namn 'Pink Marshmallow' är detta bara en helt vanlig blomma. Ingen marsipanros alltså!

Så du tjuven, om det är en sockerkick du är ute efter ber jag dig och din giriga lilla trut att dra vidare. Försök hos närmsta konditor istället. Tack!

Too much inspiration

Finns det händelsevis någon där ute som finner nöje i vackra foton av trädgård och växter?

Misstänkte väl det!

Då kan jag tipsa om:

Men en varning är på sin plats!

Se till att sitta i en stadig och rejäl fåtölj när du surfar in. Risken är nämligen överhängande att du blir yr och svag i benen av dessa makalöst vackra bilder. Under fliken Features finns en mängd kategorier, så som Summer Gardens, Country Gardens och Plant Profiles.

GAP Photos är en framstående leverantör av trädgårdsbilder som grundades 2005. Man arbetar nu med över 100 av världens ledande trädgårdsfotografer.

Här finns över 150 000 bilder, så förbered dig på en överdos av grön inspiration.

Bilden är en skärmdump från GAP Photos hemsida, lånad med deras tillstånd. Thank you!

Tunna på tillväxt

Nu börjar det kika upp över tunnans kanter. Funderade på att peta ner några färdigproducerade sommarblommor också, men tror jag nöjer mig med mina egna närproducerade.



Så nu är det bara att invänta blomning.


Tack allesammans för hjälpen att fastställa det som jag själv var tämligen säker på. Lilla fågeln sorterar definitivt inte under kategorin krimskrams. Skönt att veta att mitt krimskramssåll är intakt!

(Om det var någon som blev orolig att det hos mig råder ett bistert klimat för trädgårdspyntande, kan jag lugna med att krimskramskommentaren fälldes med en stor glimt i ögat.)

Raka linjer

Betong - grått och trist tycker en del. En utmärkt samarbetspartner säger jag.

En perfekt bakgrund som inte pockar på uppmärksamhet eller stjäl fokus från växterna. En ljus och stillsam fond som kommer väl överens med alla blom- och bladfärger.



En annan av betongens förtjänster är de stilrena geometriska former man kan skapa. Det symetriska och exakta kontrasterar så fint mot frodiga planteringar som tillåts svämma över. Raka linjer och strikta gränser möter vild och ohämmad växtkraft.

Bilderna kommer från Sköna Hem

Krimskrams?

Liten gjutjärnsfågel kom att slå följe med mig häromdagen. Vi skulle visst åt samma håll. Tydligen ända hem till mig. Det kallar jag sammanträffande!


När min söte lille följeslagare vid hemkomsten presenterades blev han fördomsfullt och förhastat kategoriserad som krimskrams.

Trots förolämpningen har han bestämt sig för att stanna hos oss. Vilken plats i trädgården han ska erbjudas för bobygge är dock ännu oklart.

Både bild och följeslagare kommer härifrån.

Identifiering av trädgårdens bråkstakar

Visst är det synd att man ibland i bara farten råkar förpassa blivande blomsterprakt till livet efter detta. Att de små hjärtbladen aldrig får växa upp till en reslig spira av fingerborgsblomma eller aldrig får chansen att fladdra med sina tunna vallmokronblad mot sommarsolen.

Men att spara alla små frösådda gröna nykomlingar går ju inte heller. För vem vill ha vräkig svinmålla armbågande sig fram i perennplanteringen eller sliskig snärjmåra fingrande på allt i sin väg. Så om det är någon mer än jag som ibland kan behöva lite assistans i att skilja framtida skönheter från framtida besvär kommer här ett boktips:


Ogräs på åker och i trädgård av Bengt Weidow. Här finns bilder och beskrivning av vanliga ogräs i olika tillväxtstadier. Kan vara en bra hjälp för snabb identifiering och omhändertagande av potentiella trädgårdsbråkstakar.

Grön avundsjuka

Här hos mig har inte Projekt Köksträdgård hunnits med i vår.

Detsamma kan inte sägas om Martha Stewart. Grönsaksodling som ser ut att kunna förse en mindre nation med närproducerade nyttigheter!

Så särskilt avundsjuk är jag väl inte egentligen, mest fascinerad. Tänk att promenera mellan de där raderna, välja och plocka. Vilken sallad man skulle kunna samla ihop!

Vackert är det också. Som en väv av gröna nyttigheter.





En så´n där trädgårdsmästare med halmhatt ska jag nog också placera i min blivande köksträdgård till nästa säsong.

Bilderna kommer från Martha Stewarts hemsida.

Många bollar i luften...

är det nu. Både Alliumbollar och andra bollar. Mycket som ska hinnas med och ännu mer man vill hinna med.

Liten skatt

Det är spännande att flytta in i en gammal trädgård. Att få lära känna alla som bott där så mycket längre än vad jag har. Vissa av invånarna är efter ett år välbekanta. Almarna som står i stram givakt och kontrollerar alla förbipasserande, de för tillfället rikt blomstersmyckade kära äppelträden och de ståtliga skogslönnarna som för mig är en av de vackraste årstidsvisarna.

Sen har vi andra delar av populationen som spjuveraktigt hållit sig gömda och utom synhåll. Som nu ger sig tillkänna i en gäckande tittut-lek.


En sådan typisk spjuver är denna lilla skatt. En yttepytteliten näpen narciss. Söt som socker och säkert en urinvånare i min nya trädgård.

Nu när hon röjt sin existens och avslöjat sitt kurragömmatillhåll kan jag glatt hälsa henne välkommen nästa vår. Ett tidigt "Godmorgon! Sovit sött?" ska hon få innan hon hunnit rulla ut sin nymornade trumpet och pipit ett retsamt tittut.